Säger Hej till februari

I malmö snöar det och skjuts det. jag var på suverän film igår, såg på simon och ekarna med kristin och tyckte verkligen det var lite av veckans höjdpunkt att sjunka ner i biostolen och bara lipa över vacker violin och moderskärlek. tänkte såklart på egna ungarna och då brast det. Iaf mycket sevärd, trots visst överspel från skådespelare.

och imorgon drar vi till landet, vi fyra här hemma. bada badtunna/åka pulka/käka soppa osv. det ska bli så jävla mysigt rent ut sagt. läsa deckare bredvid min kille vid läggdags. på tal om kille - jag trodde alltid att när ens barn kom skulle alla andra känslor liksom..kännas mjäkiga i jämförelse. sekundärt. men så är det inte, inte för mig iallafall. tanken på livet utan min kille, gör så ont. det vore en katastrof. på riktigt. känns väldigt omodernt att känna så, men jag är så galet galet beroende av min killes doft och sätt och närhet och händer och ögon och kärlek. min bästa vän. som ofta ger mig blommor, tar på mig, säger sånt jag behöver höra, lyssnar på mig, och skrattar åt mina skämt. finaste människan jag mött osv. är aldrig orolig för att han inte känner likadant. vilar tryggt i honom, han vilar tryggt i mig..

nog om det. vi kollar egentligen på film, den där livskärleken och jag. aliens and cowboys. ehm. ja. jag tjuvbloggar istället.

blommor.


första maten lagad i vårt kök 1 januari 2012.


*intresseklubben antecknar*